Svensk ordbok 2009, webbversion
verb gav, gett el. givit, pres. ger
giv·it1upphöra att göra motstånd
och erkänna sig besegrad
komm.han gav sig efter tre nedslagningar○äv. försvagatupphöra att försöka
hon gav sig inte förrän hon hade löst problemet○äv. ytterligare försvagatnej, om vi skulle ge oss nu och gå hem○äv. bildligt i uttryck för förtjusningpubliken gav sig på nåd och onådge sig (för ngn/ngt)skam den som ger sigseskam
sedan 1430–50Fem Mose böckerfornsv. giva sik
2hänge sig
spec. sexuellt (om kvinna)
komm.hon gav sig åt honomge sig åt ngnsedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)3(börja) bli instabil
Nollmuren har gett sig på flera ställen○äv.avta i styrka
vinden har gett sigge sigsedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendarium4inlåta sig
Nollge sig i samtal med en okändge sig i ngtdet kan du ge dig på
det kan du vara helt säker på
Längtar du efter semester? – Det kan du ge dig på!
ge sig attan på ngtseattan
ge sig fan på ngtse1fan
ge sig i kast med ngtse2kast 1
ge sig i lag med ngn/ngtse2lag 1
ge sig katten på ngtsekatten
ge sig sjutton på ngtsesjutton 2
ge sig till tålssetåls
ge sig tusan på ngtsetusan
sedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendarium5med partikel, särsk.av, in, iväg, ut
bege sig
åt det håll som framgår av sammanhanget
Nollge sig ivägge sig avge sig ut i skogenge sig av/in/iväg/ut (ngnstans)sedan början av 1500-taletEtt forn-svenskt legendarium6visa sig
Nolldet ger sig nog med tiden vem som har rätt○spec. i uttryck för ovisshetnu ger det sig om vi hinner med båtenge sigge sig till kännase1känna
sedan 15237klaga
vard.komm.hon ger sig för minsta krämpage sig (för ngt)sedan ca 1452Nya eller Karls-Krönikan